| Namn |
KARIN Frideborg Hallenberg |
| Födelse |
26 Dec 1896 |
Nås, Kopparbergs län [1] |
| Kön |
Kvinna |
| Även kallad |
Jonsson |
| Mantalsskrivning |
26 Dec 1896 |
Nederborg, Nås, Kopparbergs län [2, 3] |
- Levnadsberättelse: Karin Hallenberg fd Jonsson
Karin Frideborg Jonsson var min farfars mor. Hon föddes den 26 december 1896 i Nederborg i Nås socken. Hennes far var folkskolläraren och organisten Sjöns Jonas Jonsson, född 1853 i Djura, och modern var Selma Kristina Brandström, född 1864 i Rältlindor i Leksands socken. Familjen bodde i skolhuset i Nederborg, med bostad på nedre våningen och skolsal på den övre, och faderns tjänst som lärare och organist satte tydlig prägel på familjens liv.
Karin hade tre äldre syskon: brodern Johan Gabriel, född 1887, systern Jenny Kristina, född 1890, och systern Olivia, kallad Livan, född 1892. Syskonen växte upp tillsammans i Nederborg med en far vars arbete gjorde skolan och kyrkomusiken till en självklar del av vardagen och en mor som hade huvudansvaret för hemmet och barnen. I lärarbostaden låg familjens liv nära samman med skolans, och barnens uppväxtmiljö var starkt knuten till både undervisningen och församlingens liv i Nås.
Barndom i Nederborg
Karin gick i Nederborgs folkskola och tog sitt avgångsbetyg där. Hennes far var lärare i samma skola, och familjen bodde kvar i lärarbostaden under hela hennes barndom. Syskonen delade skolhuset som både hem och arbetsplats, och Karins tidiga år var på så sätt nära förbundna med skolmiljön.
När Karin kom upp i tonåren hade hennes äldre syskon redan börjat lämna hemmet. År 1909 flyttade systern Jenny, då 19 år, till Jämtland för att arbeta som hushållerska. Hon gifte sig 1911 med murarmästaren och fabrikören Back Daniel Danielsson, och samma år flyttade paret till Falun. Efter att Karin slutat skolan i Nås bodde hon en tid hos Jenny i Falun och gick då i flickskolan Walhalla på Svärdsjögatan. Efter skolgången där flyttade hon tillbaka till Nås.
Faderns död och flytten från skolhuset
År 1913 förändrades mycket på kort tid. När Karin var 16 år deltog fadern Sjöns Jonas, 59 år, i en gymnastikuppvisning vid skolan i Nederborg. Efteråt blev han kraftigt förkyld och drabbades av en lunginflammation som snabbt förvärrades. Sjukdomen blev så allvarlig att den kostade honom livet, och den 13 maj 1913 avled han i Nås.
Med hans död försvann både familjens far och försörjare och den lärare som skolans verksamhet vilade på. I en minnestext i Dalpilen samma år beskrevs han som plikttrogen och respekterad, med lång tjänstgöring i Nås som lärare, skolrådsledamot och kommunalt förtroendevald. Han framställdes som sträng men rättvis och som en person som satt tydliga spår i både skola och sockenliv.
Samma år som fadern avled lämnade brodern Gabriel hemmet, gifte sig och flyttade till Stockholm, där han senare blev läroverksadjunkt. Modern Selma, då 48 år, flyttade ut från skolhuset i Nederborg och bosatte sig i Skansbacken i Nås. Karin, som hade återvänt från Falun, följde med henne dit tillsammans med systern Olivia. I stället för livet i lärarbostaden började de om i ett mindre hem, där Selmas arbete som strykerska blev en viktig del av försörjningen.
|
|
| Mantalsskrivning |
ca 1911 |
Falun, Kopparbergs län |
 |
Frejdbetyg efter Karin Jonssons konfirmation 1912
|
| Mantalsskrivning |
eft 1913 |
Skansbacken, Nås, Kopparbergs län [4] |
- Ungdomstid och vägen till Falun
Under åren efter faderns död var Karin fortfarande skriven i Nås, men hennes kontakter med Falun fick allt större betydelse. Mellan oktober 1915 och augusti 1916 arbetade hon som skrivbiträde/maskinskriverska vid Falu domsagas kansli. Tjänsten gav henne inblick i det juridiska och administrativa arbetet vid domsagan och knöt henne till den kontorsmiljö där hon senare skulle arbeta som kanslist.
Efter denna anställning återvände hon formellt till Nås. Några år senare togs nästa steg. År 1918, vid 21 års ålder, flyttade Karin åter till Falun för en ny tjänst som kanslist vid tingshuset. Vid den här tiden förändrades också moderns situation; 1919 flyttade Selma från Nås till sin födelseby Rältlindor i Leksands socken, där hon bodde under sina sista år och avled 1946. Familjens geografiska tyngdpunkt försköts därmed från Nederborg mot Falun och Leksand.
Mötet med Ernst Hallenberg
Det var under tiden som kanslist vid tingshuset i Falun som Karin kom i samma krets som juristen Ernst Hallenberg, född 1889 i Jämjö socken i Blekinge. Han hade kommit till Falun 1917 för att tjänstgöra vid Falu domsaga och Länsstyrelsen i Kopparbergs län och hörde till den grupp yngre jurister och tjänstemän som var knutna till dessa institutioner. Karin arbetade vid tingshuset från 1918, och mycket talar för att deras vägar korsades just där, i den gemensamma juridiska miljön kring domsagan och tingshuset, även om källorna inte uttryckligen beskriver hur de först lärde känna varandra.
För Karin innebar relationen till Ernst ett tydligt skifte i livet – från rollen som ogift dotter i moderns hushåll i Nås till ett eget, mer stadgat vuxenliv i Falun. Den 20 juli 1918 vigdes de i Nås kyrka och bosatte sig därefter i Falun, där hon nu hade både arbete, make och framtidsutsikter.
|
| Mantalsskrivning |
Aug 1918 |
Kvarteret Dahlian, Stora Kopparberg, Kopparbergs län [5] |
- Äktenskap och familjeliv i Falun
Efter vigseln flyttade Karin in i makens bostad i kvarteret Dahlian i Stora Kopparbergs församling. Den tiden blev kort; redan samma år bosatte sig paret i stadsdelen Östanfors.
|
 |
Karin med Per-Jonas som föddes i Rältlindor 31 juli 1923
|
| Mantalsskrivning |
Okt 1918 |
Östanfors, Falu Kristine, Kopparbergs län [6, 7] |
- De flyttade till en lägenhet högst upp på Åsgatan vid Gettorget. Ernst arbetade då som länsnotarie och vice auditör vid Dalregementet, och Karin lämnade sina avlönade kontorsuppgifter för att ta ansvar för det gemensamma hemmet.
Den 12 juli 1919 föddes deras första barn, sonen Carl-Anders, i Stora Kopparbergs församling. Samma dag avled Ernsts far, hemmansägaren Anders Petersson i Hallarum i Jämjö, vilket gav datumet en särskild plats i familjens historia.
Fyra år senare, den 31 juli 1923, föddes sonen Per-Jonas Torkel i Leksand. Familjen bodde då fortfarande i Falun men rörde sig mellan olika orter i Dalarna i takt med Ernsts arbete.
|
|
| Mantalsskrivning |
Nov 1923 |
Promenaden, Falu Kristine, Kopparbergs län [8] |
- Senare samma år, den 12 november 1923, flyttade de från Åsgatan till en lägenhet vid Promenaden i Falun, i en fastighet som då låg i kvarteret Björken, motsvarande nuvarande adress Åsgatan 1. Där blev de kvar under resten av 1920-talets första hälft.
|
|
| Mantalsskrivning |
Okt 1928 |
Bergalid, Stora Kopparberg, Kopparbergs län [9, 10, 11] |
- År 1928 flyttade familjen vidare till ett hyrt hus i Bergalid i Stora Kopparbergs församling. Där kom Karin och Ernst att bo under många år. Sönerna gick i skola, och hemmet i Bergalid blev utgångspunkten för familjens vardag. Den 15 oktober 1933 föddes dottern Karin Ingrid Christina, ”Kia”, i Falu Kristine församling, och också hon växte upp i Bergalid.
Under dessa år fortsatte Ernst sin karriär som ombudsman vid Stora Kopparbergs Bergslags AB och tog olika offentliga uppdrag. I källmaterialet framträder Karin främst genom sin roll i familjen – som den som höll ihop hemmet medan maken hade en mer synlig yrkes- och samhällsroll och barnen tog steg vidare mot egna studier och liv.
|
|
| Mantalsskrivning |
1956 |
Lustigknopp, Falu Kristine, Kopparbergs län [12] |
- Under 1950-talet finns paret fortfarande skrivet i Falun. Enligt Sveriges befolkning 1940–1990 var Karin och Ernst år 1956 bosatta i kvarteret Bikupan 2 i Falun, i området kring dagens Linnévägen på Lustigknopp. Den perioden tycks ha varit relativt kort och kan ses som en övergångsfas efter de långa åren i Bergalid.
|
| Mantalsskrivning |
1961 |
Lindors Bruk, Rältlindor, Leksand, Kopparbergs län [12] |
- Flytten till Rältlindor
Efter många år i Falun flyttade Karin och Ernst 1961 till Lindors bruk i Rältlindor i Leksands socken – samma gård där hennes mor Selma tidigare hade bott.
Flytten till Lindors bruk innebar inte bara ett geografiskt skifte från stadsmiljön i Falun till landsbygd i Leksand, utan också en tydlig återkoppling till Karins egen bakgrund. Selma hade under sina senare år bott i Rältlindor, och nu blev den gården åter familjens fasta punkt – den här gången genom dottern och svärsonen. I stället för tjänstemannabostäder i Falun fanns nu ett eget hem i den bygd som funnits med i Karins liv sedan barndomen, genom moderns ursprung och de återkommande kontakterna med Leksand.
På Lindors bruk sammanföll flera led: minnet av Selmas tid där, Karins och Ernsts gemensamma hushåll och de besökande barnen och barnbarnen. Flytten markerade på så vis en senare livsfas, där tyngdpunkten försköts från arbetsliv och stad till ett mer stillsamt boende med starkare band till den äldre släktmiljön.
Förluster och senare liv
Karins vuxenliv präglades av flera förluster i den nära släkten. Modern Selma, som flyttat tillbaka till Rältlindor, avled den 11 januari 1946 i Leksand, 81 år gammal. Systern Jenny dog 1941 i Falu Kristine, brodern Johan Gabriel avled 1952 i Stockholm och systern Olivia dog 1972 i Leksand. Under några årtionden försvann därmed både föräldrar och syskon, och den generation som omgav Karin under barndomen ersattes av hennes egna barn och barnbarn.
Sonen Per-Jonas död blev en särskilt tung händelse. Han avled den 16 april 1951 i Falu Kristine församling, 27 år gammal, efter en brusten blindtarm. Hans låga ålder gör att dödsfallet framstår som en av de stora prövningarna i hennes liv.
Den 5 juni 1965 avled maken Ernst i Leksand, 76 år gammal. Karin blev då änka vid 68 års ålder. De sista åren levde hon vidare med stark anknytning till Dalarna, nu med Lindors bruk och senare Djura som viktigaste hemorter, och med barn och barnbarn som närmaste krets.
Sista åren och släktband bakåt
Under sina sista år hade Karin sin tyngdpunkt i Dalarna, med anknytning till Falun, Leksand, Rältlindor och Djura, där hennes närmaste familj fanns. Hon avled den 18 februari 1984 i Djura, 87 år gammal.
Genom sin far, Sjöns Jonas Jonsson, hörde hon till Sjöns-släkten i Djura, en släkt som kan följas bakåt till 1700-talets bönder och hantverkare i trakten. Bland anorna finns bland andra Sjöns Nils Nilsson, född 1757, och hans hustru Anna Olsdotter, verksamma i Djura under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet.
På moderns sida, genom Selma Kristina Brandström, fanns rötter i Rältlindor i Leksand och vidare till Svärdsjö och Mora. Morföräldrarna Jan Erik och Helena Kristina Brandström levde i Rältlindor under senare delen av 1800-talet, och i anorna bakom dem finns både bruksmiljöer och gårdsnamn i de äldre dalasocknarna.
Karin stod därmed mitt i två dalasammanhang: den lärar- och kyrkliga traditionen kring Djura och Nås på faderns sida och den Leksandsanknutna Brandström-släkten på moderns. Hennes eget liv knöts sedan ännu starkare till Dalarna genom ungdomsåren i Falun, familjelivet i Bergalid och de sista årens hemvist i Djura och på Lindors bruk i Rältlindor.
|
| Sysselsättning |
- Kanslist
- Tingshuset i Falun - omkring 1918.
Skrivbiträde
- Falu domsagas kansli - mellan 1915-16
|
| Död |
18 Feb 1984 |
Djura, Kopparbergs län |
| Person-ID |
I9 |
Andreas släktträd |
| Senast ändrad |
1 Dec 2025 |