| Namn |
SELMA Kristina Jonsson |
| Födelse |
31 Jul 1864 |
Leksand, Kopparbergs län [1] |
| Kön |
Kvinna |
| Även kallad |
Brandström |
| Mantalsskrivning |
31 Jul 1864 |
Rältlindor, Leksand, Kopparbergs län [2] |
- Selma Kristina Brandström: Ett liv mellan Dalarnas byar
Selma Kristina Brandström föddes den 31 juli 1864 i Rältlindor, Leksands socken, en by i dåvarande Kopparbergs län (nuvarande Dalarnas län). Det var här hon tillbringade sina första år med sina föräldrar, spiksmeden Jan Brandström från Svärdsjö och Helena Lindberg från Älvdalen. Hennes far, Jan Erik, kom själv från en smedsläkt och familjen hade bosatt sig i Rältlindor 1859. Hennes mor, Helena, hade också en bakgrund i en smedsläkt från Älvdalen.
Selma var det näst äldsta av nio barn. Hennes uppväxt präglades av en stor familj och en miljö där smidesyrket var centralt. Att leva i en smedsfamilj på ett bruk under 1800-talet innebar en vardag nära produktionen. Livet följde ofta brukets rytm, med tungt och bullrigt arbete i smedjorna som pågick långa dagar. I denna miljö hade både fadern, som smed, och modern, som ansvarig för hem och barnaskara, viktiga roller för familjens överlevnad och välstånd. Smedsfamiljerna bildade ofta tätt sammansvetsade gemenskaper inom bruksmiljön, där yrkeskunskaperna gick i arv från generation till generation. Samtidigt var det en tillvaro som kunde innebära osäkerhet och flyttar, då arbetstillfällen på de olika bruken kunde variera. Under Selmas tidiga barndom, mellan 1865 och 1869, flyttade familjen dessutom ett par gånger mellan Rältlindor och Skeberg/Skålhol, innan de slutligen etablerade sig mer varaktigt i Skeberg/Skålhol.
|
|
| Mantalsskrivning |
1865 |
Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län |
| Mantalsskrivning |
1867 |
Rältlindor, Leksand, Kopparbergs län |
| Mantalsskrivning |
1869 |
Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län |
- Tragiska förluster under uppväxten
Under Selmas uppväxt drabbades familjen av djup sorg och flera tragiska förluster, vilket var en smärtsam del av deras liv. Mellan 1875 och 1881, när Selma var mellan 11 och 16 år gammal, förlorade hon fyra av sina syskon: Carl Erik (13 år, av nervfeber 1875), Lars Gustaf (6 år, avled 1876), Johan Albert (11 år, drunknade 1877) och Albert (5 månader, avled av bröstsjuka 1881). Dessa tragiska händelser utgjorde en tung börda under hennes formativa år, och familjen kom totalt att förlora sju barn mellan 1875 och 1893.
|
| Mantalsskrivning |
20 Maj 1885 |
Nederborg, Nås, Kopparbergs län [3, 4, 5, 6, 7] |
- Kärlek och liv i Nås – En förändrad levnadsmiljö
En vändpunkt kom 1885 då den 21-åriga Selma träffade kärleken i Sjöns Jonas Jonsson, en 32-årig folkskollärare från Hedby i Djura socken. Jonas, född 1853, valde läraryrket och flyttade i januari 1882 till Nås församling för att tillträda en tjänst som folkskollärare och organist vid Nederborgs skola. Han flyttade in i lärarbostaden som låg på skolhusets nedre våning. Efter bröllopet flyttade Selma från Rältlindor och in till Jonas i lärarbostaden vid Nederborgs skola i Nås socken, en sträcka på cirka 35 kilometer.
Flytten till Nås innebar en betydande förändring av Selmas levnadsmiljö. Från att ha vuxit upp i en smedsfamilj på ett bruk, med dess speciella rytm av industriellt arbete och en potentiellt mer rörlig tillvaro, kom hon nu till ett folkskollärarhem. Detta var en mer etablerad och central plats i bygden, där hemmet även fungerade som skola och ofta hade ett litet jordbruk med djur (några kor, grisar och höns hörde till tjänsten). Livet i Nås erbjöd troligen en större stabilitet och en mer integrerad roll i lokalsamhället, jämfört med brukets mer avgränsade miljö.
I Nederborg levde familjen ett liv nära skolan, där de bodde på nedervåningen medan Jonas undervisade på övervåningen. Selma och Jonas bodde tillsammans i Nås i 28 år. Selmas roll som hustru i ett folkskollärarhem innebar ofta att hon ansvarade för hemmet, barnen och den dagliga hushållningen, samt att hon bidrog till att upprätthålla den gästfrihet som var så viktig i ett hem som också fungerade som en samlingsplats. Selma, med sin gröna tumme, förskönade skolan med en blomstrande rabatt som blev vida känd i bygden. Deras hem var en omtyckt samlingsplats, alltid öppet för både bybor och förbipasserande resenärer.
Selma och Jonas fick en växande familj. Den förstfödde, Gabriel, föddes den 21 februari 1887 i Nås. Familjen drabbades av stor sorg när deras nästa barn, en dotter döpt till Jenny Kristina, föddes 1888 men avled endast sju månader gammal. Att förlora ett så litet barn måste ha varit oerhört smärtsamt. De hedrade hennes minne genom att ge namnet Jenny Kristina till nästa dotter, född den 7 februari 1890 i Nås. Därefter följde Livan, född den 25 januari 1892 i Nås, och slutligen den yngsta dottern, min farfars mor Karin, född den 26 december 1896 i Nås.
Det berättades att när Helgum från Jerusalemfararna försökte värva dem till den stora utvandringen, ska Jonas ha svarat bestämt: "Himlen är lika nära här i Nås, och vi blir kvar här." Deras beslut stod fast, och när Jerusalemfararna reste sommaren 1896, stod byborna kvar och vinkade av dem.
|
| Mantalsskrivning |
eft 1913 |
Skansbacken, Nås, Kopparbergs län |
- Nya kapitel och återkomsten till Rältlindor
År 1913 drabbades Selma av stor sorg när hennes älskade make Jonas avled, endast 59 år gammal. Efter en gymnastikuppvisning i skolan blev han förkyld, vilket utvecklades till en lunginflammation som hans kropp inte orkade bekämpa. Han avled den 13 maj 1913. Selma var då 48 år och stod inför en ny fas i livet. Bara två år senare, den 12 februari 1915, drabbades hon av ytterligare en tung förlust då hennes far, Jan Brandström, gick bort 75 år gammal efter att ha drabbats av kallbrand. Hennes mor, Helena, avled den 18 juni 1919 i Rältlindor vid 78 års ålder till följd av cancer. Att förlora både sin make och sina föräldrar inom loppet av så kort tid måste ha varit en mycket svår period för Selma.
Hon flyttade från Nederborgsskolan till Skansbackens lärarbostad, som också låg i Nås, och försörjde sig som strykerska under de närmaste sex åren.
Under denna period började även Selmas barn att forma sina egna vuxenliv. Sonen Gabriel blev läroverksadjunkt i Stockholm. Han gifte sig med Anna Jonsson 1913 och de fick två barn: Karl Erik Jonas och Ingeborg Anna-Brita. Dottern Jenny Kristina arbetade som hushållsbiträde och gifte sig den 24 september 1911 i Nås med Back Daniel Danielsson. Dottern Livan utbildade sig till slöjdlärarinna, gifte sig den 9 november 1918 med Anders Larsson, och fick barnen Hans och Birgitta (Titti). Hon flyttade senare tillbaka till hembyn Rältlindor och kom att ensam uppfostra sina två barn efter att hennes äktenskap sprack. Dottern Karin arbetade till en början som servitrisbiträde och senare som kanslist. Hon flyttade 1918 till Falun, där hon den 24 september 1919 gifte sig med min farfars far, Ernst Hallenberg och de fick tre barn.
|
| Mantalsskrivning |
Aug 1919 |
Rältlindor, Leksand, Kopparbergs län [8, 9] |
- I augusti 1919, året efter sin mors bortgång, återvände Selma själv till sin födelseby Rältlindor i Leksands socken. Hennes far hade ägt Lindors Bruk i Rältlindor, känt för sina högkvalitativa liar. Här på Lindors Bruk levde Selma tillsammans med dottern Livan och barnbarnen Hans och Titti, på den gård som hennes svärson Ernst, Karins make, hade tagit över. Lindors Bruk blev en viktig samlingsplats för familjen, där Selma ofta träffade sina barn och barnbarn och umgicks mycket.
Även i sitt senare liv drabbades Selma av förluster; dottern Jenny Kristina avled den 26 januari 1941 i Falun. Selma Kristina Jonsson, som hon hette som gift, somnade slutligen in den 11 januari 1946 i Leksand, 81 år gammal. Hon begravdes den 20 januari 1946 i Nås, där hon vilar intill sin make och två av deras barn, på den plats där en stor del av hennes liv utspelade sig.
|
 |
Födelsedagsannons efter Selma Jonssons 60 årsdag, ur Dalpilen 5 Aug 1924
|
| Död |
11 Jan 1946 |
Leksand, Kopparbergs län |
 |
Dödsnotis för Selma Jonsson i Svd 13 jan 1946
|
| Begravning |
20 Jan 1946 |
Nås, Kopparbergs län |
 |
De som ligger i graven är folkskolläraren och organisten Jonas Jonsson (1853-1913), hans hustru Selma (1864-1946) samt 2 av deras barn Johan Gabriel Jonsson (1887-1952) och Jenny Kristina Jonsson (1888-1889)
|
| Bouppteckning |
12 Aug 1946 [10] |
|
| Person-ID |
I15 |
Andreas släktträd |
| Senast ändrad |
13 Jul 2025 |