| Namn |
HELENA Kristina Brandström |
| Födelse |
12 Jun 1841 |
Norge |
| Kön |
Kvinna |
| Även kallad |
Lindberg |
| Mantalsskrivning |
1845 |
Långö Bruk, Älvdalen, Kopparbergs län [1, 2, 3, 4] |
- Helena Kristina Brandström (1841–1919)
Helena Kristina Brandström, född Lindberg, levde ett liv som på många sätt speglar det svenska 1800-talets dramatiska omvandling. Från födseln under en arbetsvandring i Norge till rollen som matriark vid ett bruk i Dalarna, fick hon uppleva både den industriella framväxten och den djupa, personliga tragedi som så ofta följde i fattigdomens och sjukdomarnas spår. Hon var hustru till en skicklig smed, mor till en stor barnaskara och en kvinna vars styrka prövades till det yttersta.
Rötter i järn och sot – En början bortom gränsen
Helena Kristinas livshistorias första kapitel skrevs inte i den svenska myllan, utan i grannlandet i väster. Hon föddes den 12 juni 1841 i Norge, en omständighet som vittnar om den rörlighet som krävdes av tidens hantverkare för att finna försörjning. Hennes far var den 40-årige mästarsmeden Lok Lars Lindberg, bördig från Älvdalen, och hennes mor var den 33-åriga Musk Kerstin Andersdotter från byn Liden i samma socken. Föräldrarna befann sig på tillfälligt besök i Norge, sannolikt drivna dit av faderns jakt på arbete som liesmed, ett yrke som var högt skattat men krävande.
När Helena var omkring tre år gammal återvände den lilla familjen till Sverige och Älvdalen. De bosatte sig vid Långö Bruk, en plats som vid denna tid sjöd av liv och produktion. Här, bland dånande hammare och doften av kol, växte Helena upp. Det var en barndom präglad av bruksmiljöns tydliga hierarkier och gemenskap. Fadern Lars smidde liar, och Helena fick tidigt lära sig att livet bestod av hårt arbete. Hon var inte ensam i syskonskaran; hon hade fyra äldre syskon – Anna, Sven, Margit och Kerstin – samt en yngre syster, Marit.
Uppväxten på bruket innebar att man tidigt fick bidra till hushållets försörjning. Redan i 15-årsåldern lämnade Helena föräldrahemmet för att tjäna som piga på olika gårdar och platser runt om i Älvdalen. Det var under dessa ungdomsår, i gränslandet mellan barndom och vuxenliv, som hon mötte den man som skulle komma att bli hennes livskamrat. Han hette Jan Erik Brandström, en aspirerande spiksmed från Svartnäs bruk i Svärdsjö, två år äldre än henne själv.
|
|
| Mantalsskrivning |
1859 |
Rältlindor, Leksand, Kopparbergs län [5] |
- Från Älvdalen till Leksand – Ett livsverk byggs upp
Kärleken ledde till uppbrott. År 1859, när Helena var 18 år, flyttade hon och Jan Erik till byn Rältlindor i Leksands socken, cirka en mil söder om Leksands kyrka. Det unga paret gifte sig 1861, och därmed inleddes en ny era i Helenas liv. Jan Erik hade smidet i blodet, och i Leksand fann de en bygd där deras kunnande kunde blomstra. Redan året efter vigseln föddes deras förstfödde, sonen Carl Erik. Lyckan var stor, och snart utökades familjen med dottern Selma Kristina, som kom till världen sommaren 1864 och som långt senare skulle bli en länk till kommande generationer.
|
| Mantalsskrivning |
1865 |
Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län [6] |
- Det första uppbrottet
Familjens tillvaro präglades dock av en viss rörlighet, typisk för den tidens hantverkarfamiljer som ständigt sökte de bästa villkoren. År 1865 gick flyttlasset drygt fem kilometer västerut, till byn Skeberg och platsen Skålhol. Här föddes sonen Johan Albert. Men vistelsen i Skeberg blev inte långvarig denna gång. Det var ett liv i ständig rörelse mellan smedjor och bostäder, där Jan Erik arbetade vid städet medan Helena ansvarade för det växande hushållet och ständigt fick finna sig i att rycka upp bopålarna.
|
 |
Horns smedja i Skeberg. Smedjan där Brandström var smed låg längre ner efter ån. Kan anas var den legat. . |
| Mantalsskrivning |
1867 |
Rältlindor, Leksand, Kopparbergs län [7] |
- Kampen under nödåren
År 1867 återvände de till Rältlindor, en flytt som sammanföll med de svåra nödåren i Sverige. Missväxten ledde till att skördarna slog fel och folk tvingades blanda bark i brödet. Att de lyckades hålla liv i familjen under dessa år, då de fick sonen Lars Gustaf 1869 mitt i misären, vittnar om en kamp för överlevnad som var vardag för dåtidens människor.
|
| Mantalsskrivning |
1869 |
Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län [8, 9] |
- Den stora tystnaden och sorgen
År 1869 flyttade familjen återigen till Skeberg. Bakom fasaden av framgångsrikt företagande dolde sig här en tragedi av närmast bibliska proportioner. Det som drabbar Helena och Jan Erik under 1870- och 1880-talen är så smärtsamt att det är svårt att greppa. Familjen gick in i en period av mörker där döden blev en ständig gäst. Det började hösten 1875 då den förstfödde sonen Carl Erik dog i nervfeber. Sorgen hade knappt lagt sig innan den sexårige Lars Gustaf dog fem månader senare, och året därpå drunknade den elvaårige Johan Albert. Tre söner hade ryckts bort på tre år.
Trots detta fortsatte livet obönhörligt. Nya barn föddes: döttrarna Anna Lovisa och Helena Erika, samt sonen Axel Samuel. Men prövningarna var inte över. Våren 1881 dog spädbarnet Albert, och 1887 drabbades den trettonårige Axel Samuel av hjärnfeber och avled på nationaldagen. Några år senare dog även Emil Samuel i en halssjukdom. Skeberg blev platsen där Helena tvingades begrava sju av sina barn, men också där hon visade en ofattbar inre resning genom att fortsätta stötta de döttrar som överlevde: Selma, Anna Lovisa, Helena Erika och Albertina.
|
 |
Ur Dalpilen juli 1886 om Lantbruksmötet i Stockholm. Här nämns Jan-Erik Brandström och hans smidda liar.
|
| Mantalsskrivning |
1888 |
Rältlindor, Leksand, Kopparbergs län [10, 11, 12, 13] |
- Livets höst och arvet
Efter sonen Axel Samuels död 1888 flyttade familjen permanent tillbaka till Rältlindor och Lindors Bruk. Här, i "Livets höst", fann Helena till slut en fastare punkt. Maken Jan Erik var nu en etablerad entreprenör vars liar var kända vida omkring, och han reste ända till Stockholm för att sälja sina alster. När krafterna tröt tog svärsonen Lars-Erik Tiger, gift med dottern Anna Lovisa, över verksamheten och skapade de berömda "Tigerliarna". Även dottern Albertina gifte sig i bygden med hemmansägaren Olof Lindblom.
Den 12 februari 1915 drabbades Helena av den slutgiltiga ensamheten när Jan Erik avled av kallbrand, 75 år gammal. De hade delat glädje och en omänsklig sorg i över femtio år. Helena levde ytterligare fyra år som änka, men hennes sista tid präglades av sjukdom då hon drabbades av cancer. Den 18 juni 1919, en försommardag då Dalarna stod i sin vackraste skrud, somnade hon in i hemmet, 78 år gammal.
Helena Brandströms livsöde är en berättelse om det svenska folkets väg genom 1800-talet. Hon var flickan som föddes på vandring, kvinnan som byggde ett hem kring en smedja, och modern som tvingades begrava sju av sina barn. Hennes arv lever vidare inte genom de materiella tillgångarna vid Lindors Bruk, utan genom de döttrar som överlevde och förde släktet vidare. Hennes liv påminner oss om skörheten i tillvaron, men också om människans förunderliga förmåga att resa sig, om och om igen. I kyrkböckerna står hon som hustru och moder, men mellan raderna framträder en matriark av järn och kärlek.
|
|
| Död |
18 Jun 1919 |
Rältlindor, Leksand, Kopparbergs län [14] |
| Orsak: Kräfta (Cancer) |
| Bouppteckning |
19 Jun 1920 [15] |
| Person-ID |
I236 |
Andreas släktträd |
| Senast ändrad |
29 Jan 2026 |
| Familj |
JAN Erik Brandström, f. 19 Dec 1839, Svärdsjö, Kopparbergs län d. 12 Feb 1915, Leksand, Kopparbergs län (Ålder 75 år) |
| Vigsel |
1861 |
Leksand, Kopparbergs län |
| Barn |
| | 1. Carl Erik Brandström, f. 3 Aug 1862, Leksand, Kopparbergs län d. 4 Nov 1875, Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län (Ålder 13 år) |
| | 2. SELMA Kristina Jonsson, f. 31 Jul 1864, Leksand, Kopparbergs län d. 11 Jan 1946, Leksand, Kopparbergs län (Ålder 81 år) |
| | 3. Johan Albert Brandström, f. 31 Jul 1866, Leksand, Kopparbergs län d. 27 Okt 1877, Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län (Ålder 11 år) |
| | 4. Lars Gustaf Brandström, f. 30 Maj 1869, Leksand, Kopparbergs län d. Apr 1876, Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län (Ålder 6 år) |
| | 5. ANNA Lovisa Tiger, f. 25 Jul 1871, Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län d. 4 Maj 1932, Gudmundrå, Västernorrlands län (Ålder 60 år) |
| | 6. Axel Samuel Brandström, f. 4 Sep 1873, Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län d. 16 Jun 1887, Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län (Ålder 13 år) |
| | 7. HELENA Erika Åslund, f. 21 Jan 1876, Leksand, Kopparbergs län d. 14 Maj 1951, Rättvik, Kopparbergs län (Ålder 75 år) |
| | 8. Johanna ALBERTINA Lindblom, f. 1 Apr 1878, Leksand, Kopparbergs län d. 9 Jun 1938, Rältlindor, Leksand, Kopparbergs län (Ålder 60 år) |
| | 9. Albert Brandström, f. 25 Nov 1880, Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län d. 15 Maj 1881, Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län (Ålder 0 år) |
| | 10. Emil Samuel Brandström, f. 2 Maj 1882, Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län d. 1 Jul 1893, Rältlindor, Leksand, Kopparbergs län (Ålder 11 år) |
|
| Familjens ID |
F58 |
Familjeöversikt | Familjediagram |
| Senast ändrad |
23 Sep 2020 |