| Namn |
Olof Henriksson Glader |
| Födelse |
27 Apr 1778 |
Arvika, Värmlands län [1] |
| Kön |
Man |
| Mantalsskrivning |
27 Apr 1778 |
Mon, Arvika västra, Värmlands län [2] |
- Olof Henriksson Glader (1778-1842): Ett liv i rörelse
Olof Henriksson Glader, född den 27 april 1778 i Mon, Arvika, Värmlands län, levde ett liv präglat av tidiga förluster, hårt arbete och militärtjänstgöring. Känd som "Olof i Mon" och senare "Olof Glader", är han en direkt anfader i vår släkt.
Olof var son till Henrik Eriksson (född 1735 i Arvika) och Anna Månsdotter (född 1738 i Älgå). Han hade fyra äldre syskon: Brita, Erik, Ingrid och Anders. Ingrid beskrevs senare som "låghalt", vilket betyder att hon hade en haltande gång, ofta på grund av att ett ben var kortare eller på grund av en skada som påverkade gången.
|
| Mantalsskrivning |
eft 1778 |
Gate, Arvika västra, Värmlands län [3, 4] |
- När Olof bara var två år gammal flyttade familjen till en plats som hette Södra Gateskogen i Arvika. Tragiskt nog drabbades Olof tidigt av förlust. Hans mor, Anna, gick bort 1785 vid 46 års ålder av huvudfluss, en dåtida benämning för olika sjukdomar som orsakade svår huvudvärk, feber och ibland svullnad i ansiktet eller nacken. Dessa tillstånd kunde inkludera migrän, bihåleinflammation eller allvarligare infektioner som meningit. Fadern Henrik Eriksson gifte om sig med Karin Andersdotter från Rackstad. De hann dock inte vara tillsammans så länge, för redan 1787, när Olof var nio år gammal, avled hans far Henrik den 18 november vid 52 års ålder av häftig feber, en bred term för plötsliga och allvarliga febertillstånd som kunde vara symptom på en rad infektionssjukdomar. Henrik beskrevs vid sin död som "fattig, men arbetsam och beskedlig". Efter Henriks död blev hans andra hustru Karin ett fattighjon och fick stöd av socknen tillsammans med styvdottern Ingrid. Det är sannolikt att Olof, som barn, också bodde med sin styvmor och styvsyster i socknens försorg under denna tid. På kort tid hade Olof förlorat båda sina föräldrar och upplevt den fattigdom som följde. Utan föräldrar tvingades Olof snabbt stå på egna ben.
|
| Mantalsskrivning |
1790 |
Stommen, Gunnarskog, Värmlands län [5] |
- Redan som tolvåring, år 1790, började han arbeta som dräng. Hans första jobb var hos hemmansägare Elias Assarsson i Stommen, Gunnarskog. Samma år flyttade han vidare till hemmansägaren Anders Bengtsson i Sättra, där han stannade i två år. Därefter arbetade han hos hemmansägaren Brynte Ingmarsson i Bosebyn under hela fem år, från det att Olof var 13 tills han fyllde 18 år. År 1797 flyttade han till Ingersbyn och arbetade där i tre år hos hemmansägaren Olof Månsson. När han lämnade Ingersbyn var Olof 23 år gammal och redo att byta bana.
|
| Mantalsskrivning |
1790 |
Sättra, Gunnarskog, Värmlands län [6] |
| Mantalsskrivning |
1792 |
Bosebyn, Gunnarskog, Värmlands län [7] |
| Mantalsskrivning |
1797 |
Ingersbyn, Gunnarskog, Värmlands län [8] |
| Militärtjänst |
mel 1801 och 1816 [9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16] |
- Militärtjänstgöring som artillerist
År 1801, vid 23 års ålder, antogs Olof till Göta artilleriregemente och dess Premier Majorens kompani. Det var nu han fick soldatnamnet Glader och tilldelades kompaninummer 6. Hans militärtjänst skulle ursprungligen fortgå under sex år. Göta artilleriregemente var ett viktigt artilleriförband inom den svenska armén, verksamt från 1794, och bestod av flera kompanier som Premier Majorens kompani och 4:e Majorens kompani. Olof Glader var som artillerist en värvad soldat, vilket innebar att han var anställd av Kronan med lön, till skillnad från indelta soldater som hade en mer civil vardag. Värvade soldater var i tjänst året runt. Delar av regementets kompanier kunde vara stationerade i olika fästningar eller strategiska platser, såsom Carlstens fästning i Marstrand, Karlsborg och Varbergs fästning.
Militära dokument ger inblickar i Olofs tjänstgöring. Vid mönstringen 1805 framgår det att Olof var sjuk; en attest beskriver att han den 28 april blev "illa siuk" till följd av "ett hugg av en yxa (över) wristen av högra foten", vilket hindrade honom från att infinna sig vid kompaniet. Den 16 december 1805 gifte sig Olof, då 27 år gammal, med Karin Jonsdotter, som var 25 år och kom från Östra Ämtetorp i Gunnarskog. Vid tidpunkten för giftermålet, en bit in i december, kan det vara så att Olof fortfarande led av efterdyningarna av skadan på foten som rapporterats i april samma år. Vid 1807 års mönstring var Olof på permission, och det framkommer även att han den 12 maj 1806 hade blivit förflyttad från kompaninummer 6. Fyra år senare, 1811, återfinns han vid regementets 4:e Majorens kompani med kompaninummer 10.
Ytterligare information om Olofs militära karriär framkommer fortsatt i kyrkoboken, som anger att han blivit kommenderad till Carlsten år 1813. Det var samma år som Lasse-Maja (Lars Larsson Molin), den berömda brottslingen känd för att klä ut sig till kvinna, kom dit efter att ha dömts till livstid. Det är alltså inte helt otänkbart att Olof faktiskt mötte Lasse-Maja under sin tid där. Dock kompliceras bilden av Olofs tjänstgöring efter detta. I 1815 års mönstring framgår det att han då hade tjänstgjort fem av sina sex år och var frånvarande vid mönstringen, möjligtvis kvar i Carlsten. Vid mönstringen året efter, 1816, framkommer det att han den 6 september 1815 hade transporterats till nummer 26 vid samma kompani. Men om man sedan går till nummer 26 står det att artilleristen från nummer 10, Olof Glad, redan den 4 juni 1810 hade erhållit regementsbefälhavarens avsked efter avtjänad kapitulation. Detta skapar en osäkerhet kring huruvida Olof verkligen tjänstgjorde i Carlsten under åren 1813-1815, då han enligt en annan uppgift redan hade tagit avsked långt tidigare. Historien ger inte en helt entydig bild av de sista åren av hans militära bana. Olof Glader uppges ha varit 1.83 meter lång, vilket var en ansenlig längd för sin tid
|
| Mantalsskrivning |
eft 1805 |
Nysätra (Knutåsen), Tobol, Gunnarskog, Värmlands län [17, 18, 19, 20] |
- Familjeliv och senare år
Efter vigseln flyttade Olof och Karin till Tobol, där Olof var skriven som "Åbo åt Patron". Begreppet "åbo" innebar att han var en brukare av jord som inte ägde marken själv, utan arrenderade den eller hade nyttjanderätt mot att betala avrad (avgift) till markägaren. "Patronen" var troligen den lokala herrgårdsägaren, bruksägaren eller en större markägare. Olofs roll som åbo innebar alltså att han bedrev jordbruk på den mark som ägdes av "Patronen". De bodde på en plats som hette Nysätra (eller Knutåsen) och blev kvar där i många år. Under denna period fick Olof och Karin sex barn: Per (född 1805), Anna (född 1808), Maria (född 1811), Olof (född 1815), Kerstin (född 1819) och Märta (född 1825).
|
| Mantalsskrivning |
1826 |
Klanderud, Gunnarskog, Värmlands län [21, 22] |
- År 1826 var Olof, nu 47 år, och hans familj tillbaka i Gunnarskog. De bodde i byn Klanderud, där de var inhysta och listade som fattighjon. Under denna tid i Klanderud avled dottern Kerstin, 7, av "svullnad", en vanlig dödsorsak i äldre tider som kunde syfta på en mängd tillstånd. Familjen var också befriade från skatt, vilket förmodligen berodde på deras fattigdom, men det är oklart om det även hade koppling till Olofs militära bakgrund. I kyrkoboken står sedan att hela hushållet, 1832, hade "utvandrat från församlingen till obekant ort". Denna period tycks ha varit turbulent, då de 1836 senare listades som lösdrivare.
Under dessa år av rörlighet återfinns familjen på flera platser. I mars 1832 hade de flyttat till Bromma kbfd, Stockholms län. År 1833 befann sig Olof i Bållsta, där han arbetade som dräng. Han fortsatte sedan att arbeta som dräng i Brollsta Sågtorp under fyra år. 1838 mantalsskrevs Olof i Spånga kbfd, Stockholms län, Att fortsätta som dräng var en vanlig sysselsättning för dem utan egen mark eller ett fast hantverk, vilket stämmer väl överens med familjens perioder som "lösdrivare". Att en person i Olofs situation rörde sig mellan Värmland och Stockholmsområdet var inte helt ovanligt för perioden, då många sökte arbete och bättre levnadsvillkor i en tid av omvälvning från jordbrukssamhälle till tidig industrialisering.
|
| Mantalsskrivning |
Mar 1832 |
Bromma kbfd, Stockholms län [23] |
| Mantalsskrivning |
eft 1833 |
Brollsta, Össeby-Garn, Stockholms län [24] |
| Mantalsskrivning |
1838 |
Spånga kbfd, Stockholms län |
| Mantalsskrivning |
eft 1838 |
Allstakan, Gunnarskog, Värmlands län [25] |
- Efter 1838 befann han sig i Allstakan, Gunnarskog, Värmlands län igen. Åren gick. 1842 hade Olof blivit 64 år och han hade drabbats av lungsot (tuberkulos). Han blev sämre, och den 3 december det året tog sjukdomen hans liv. När Olof dog var han och hans hustru Karin skrivna i Allstakan, fortfarande listade som lösdrivare. Olof Henriksson Glader begravdes den 18 december 1842 i Gunnarskog, Värmlands län. Hans hustru Karin levde ytterligare sex år. Hon dog som lösdrivare 1848, 67 år gammal, av "magplågor", en ospecifik term som ofta användes för olika former av magsmärtor och sjukdomar i matsmältningssystemet.
Olofs livshistoria är en berättelse om uthållighet och anpassning, från en föräldralös pojke till en familjefar som mötte både militärtjänstgöring och långa perioder av fattigdom och osäkerhet, vars spår finns att finna på många platser i Sverige.
|
| Sysselsättning |
- Dräng (förmodligen)
- Allstakan, Värmlands län. eft. 1838
- Spånga, Stockholms län. 1838
- Brollsta, Stockholms län1833
- Bromma, Stockholms län. 1832
Artillerist
- nr 6 o 10 Glader, Premier Majorens kompani samt 4:e Majorens kompani, under Göta artilleriregemente). 1801-(16?)
Brukare (åbo åt patron)
- Nysätra, Värmlands län. 1805
Dräng.
- Ingersbyn, Värmlands län. 1797
- Bosebyn, Värmlands län. 1792
- Sättra, Värmlands län. 1790
- Stommen, Värmlands län. 1790
|
| Allmän fakta |
Utseende [27] |
|
| Död |
3 Dec 1842 |
Gunnarskog, Värmlands län [28] |
| Orsak: Lungsot |
| Begravning |
18 Dec 1842 |
Gunnarskog, Värmlands län |
| Person-ID |
I340 |
Andreas släktträd |
| Senast ändrad |
12 Jul 2025 |