- Karl Emil Johansson var min morfars far. Han föddes i Långared socken ca 1,5 mil norr om Alingsås. Hans far var den 37-årige hemmansägaren Johannes Gudmundsson och hans mor 35-årige Kristina Andersdotter. Karl levde hela sitt liv på en och samma gård i Attholmen i Långared. Där bodde förutom hans föräldrar fyra äldre syskon som hette Augusta, Janne, Anna Kristina och Anna Lotta, samt tre stycken yngre som hette Johan Gustaf, Anton Wilhelm och Hilda. Syskonskaran uppgick alltså till åtta stycken. På gården fanns också hans farmor Katrina Andersdotter som var änka, hon dog när Karl var elva år. Hon själv blev 82 år, vilket var en hög ålder i slutet av 1800-talet.
Kring jul 1882 blev hans mor gravid, och hans far hade blivit sjuk i cancer ungefär samtidigt. Tyvärr dog han sedan i slutet av sommaren, 46 år gammal. Han dog bara drygt två veckor innan lillebrodern Johan Arthur föddes, så hans far hann alltså aldrig träffa sonen. Efter faderns död var modern och de åtta syskonen kvar. Två år senare 1885 flyttade den äldsta systern Augusta, som då var 23 år därifrån, hon tog sig till Hols församling ca 1,5 mil nordost om Attholmen.
Flera år gick sedan utan att något särskilt verkade hända. 1892 lämnade Johan Gustaf hemmet och åkte till Göteborg. Han kom emellertid tillbaks bara året efter och var då återigen skriven på platsen, men han åkte snart därifrån igen, och nu betydligt längre. Endast 17 år gammal lämnade han Sverige och styrde kosan mot Nordamerika dit han reste i mars 1893.
Året efter det blev Karl Emil inskriven i det militära, men någon mer info om hans tjänstgöring har jag inte hittat. Senare flyttade båda storasystrarna, först 30-åriga Anna Kristina och sedan 30-åriga Anna Lotta, som hade gift sig precis. De flyttade till Göteborg. Vid sekelskiftet var det den snart 30-årige Karl, hans mor Kristina, och hans småsyskon Anton Wilhelm, Hilda Serafia och Johan Arthur som var kvar på gården.
Åren gick. 1906 hände dock tråkigheter igen då brodern Johan Arthur, som bara var 22 år dog, vad som hände är oklart. Året efter det flyttade också hans 30-årige bror Anton Vilhelm till Göteborg. En mer glädjande händelse var att han någon gång under den här tiden hade träffat en kvinna. Det var den 30-åriga Milda Andreasdotter från Klockaregården i Långared som han fattat tycke för. Hon kände nog detsamma, för de gifte sig på sommaren 1907. Sedan blev hon snabbt gravid och året efter i juni fick de sitt första barn (av 6) som de kallade för Gunnar.
2 år senare på våren 1910 fick de nästa barn, sonen Eskil. Det året flyttade också familjen in till ett eget hus som låg på gården. Karl Emil stod då som hemmansägare. De fick två söner till, den ena hetter Folke och föddes på våren 1912 och den andre Evert, som föddes på våren 1915, Evert var min morfar. Efterkommande år, bara två dagar innan julafton fick sin första dotter som de döpte till Margit.
År 1919 var det dags för hans mor Kristina att också lämna jordelivet. Hon dog i januari, jag vet inte vad orsaken var, men förmodligen ålderdom för hon blev hela 80 år, vilket var ganska högt på den tiden. Året 1919 hade inte bara död i sitt sköte,, för på hösten det året fick de ett barn till, en liten flicka som de kallade för Märta. Alla barnen de skulle få var nu födda, Karl var vid sista barnets födelse 46 år gammal.
De bodde och levde sedan på gården under många år. Hans syster Hilda, som var sömmerska, bodde också på gården i ett hus som kallades Björkliden, som hon ägde. Barnen växte upp, började skolan i socknen och blev vuxna i Långared. Flera av de började med åren söka sig bort från orten, i början av 30-talet lämnade sönerna Gunnar som var 21 år och Eskil som var 19 år Attholmen och flyttade till Göteborg. 7 år senare var sonen Evert i samma ålder och på hösten 1937 flyttade även han till Göteborg. Den enda kvarvarande sonen var därefter Folke, och det blev också han som tog över gården senare. Döttrarna Margit och Märta fanns också kvar än så länge, men i mitten av 1940-talet så flyttade dottern Margit till Årjäng i Värmland och gifte sig med en Arrendator där.
Både Karl och Milda började närma sig 70 år. Tiden rullade på och Folke började ta över allt mer arbete från deras då ganska trötta kroppar. Sommaren 1950 orkade till slut inte Karls längre och han somnade in dem 28 juli. Han blev 77 år gammal.
I boupptäckningen efter Karls död framkommer en del intressant information. Vi får bl a. veta att sonen Gunnar tydligen var kock i Sydney i Australien under denna period. Eskil arbetade som inköpschef och bodde i Lerum. Folke hade tagit över gården och var kvar boendes i Attholmen, vilket vi visste. Evert bodde i Göteborg och arbetade som verkmästare. Dottern Margit hade gift sig med en lantbrukare som hette Ture Faktus, de bodde i Djuv, Vännacka. Slutligen står det att Märta fortfarande var ogift och som Folke bodde kvar i Attholmen. Alla var närvande vid det här mötet utom Gunnar och Margit som hade ombud där för sin räkning. Boet uppskattades till ett värde av totalt 4918 kr år 1950. Idag hade det varit ungefär lika mycket som 100.000 kr.
|