| Namn |
JAN Erik Brandström |
| Födelse |
19 Dec 1839 |
Svärdsjö, Kopparbergs län [1] |
| Kön |
Man |
| Mantalsskrivning |
19 Dec 1839 |
Svartnäs bruk, Svärdsjö, Kopparbergs län [2] |
- Ett liv vid bruken
Jan Erik Brandström föddes den 19 december 1839 på Svartnäs bruk. Hans far var Anders Erik Brandström, en smed, och hans mor var Anna Andersdotter. Jan Erik hade en äldre bror, Anders Gustaf, som var två år äldre. Svartnäs bruk, som anlades 1735 och var verksamt till 1899, producerade tackjärn, stångjärn och andra järnprodukter från malm från Vintjärns gruvfält.
|
 |
Svartnäs bruk
|
| Mantalsskrivning |
ca 1841 |
Långö Bruk, Älvdalen, Kopparbergs län [3] |
- Tidiga år och familjens flyttar
När Jan Erik var två år gammal, omkring 1841, flyttade familjen cirka 15 mil västerut till Långö bruk i Älvdalen. Jan Eriks far, Anders Erik, arbetade som dagkarl, en term som användes för arbetare som utförde grovarbeten mot dagslön, i detta fall som smed vid Långö bruk som tillverkade liar. År 1842 fick Jan Erik en lillasyster, Anna Stina. Familjen stannade på bruket i ytterligare ett år innan de flyttade till Fredshammar i Orsa, cirka sex mil från Långö.
|
|
| Mantalsskrivning |
1843 |
Fredshammar (Fridshammar), Orsa, Kopparbergs län [4] |
- Vid ankomsten till Fredshammar, ett järnbruk utanför Skattungbyn, var Jan Erik tre år gammal. Hans far fortsatte att arbeta som dagkarl i sex år, vilket var lika länge som familjen stannade där. Under denna period upplevde familjen flera tragedier; Anna Stina dog vid ett års ålder, och senare dog brodern Anders Gustaf vid åtta års ålder, hans dödsorsak är okänd. Jan Erik var då sju år. Samma år som Anders Gustaf dog föddes en annan bror, även han döpt till Anders Gustaf (II). År 1849 flyttade familjen tillbaka till Långö bruk.
Att växa upp under dessa förhållanden måste ha varit präglat av både glädje och sorg. Flyttarna mellan olika bruk och faderns arbete som dagkarl tyder på en familj som följde arbetstillfällena, vilket innebar att ingen plats varade länge. För Jan Erik, som barn, kan dessa upprepade miljöbyten ha gjort det svårt att rota sig och bygga bestående vänskapsband, men varje ny plats erbjöd också nya intryck och äventyr. Modern Anna var sannolikt en viktig stöttepelare i hemmet. De tidiga dödsfallen bland syskonen – Anna Stina vid ett års ålder, Anders Gustaf vid åtta, och Anders Gustaf (II) vid tre – måste ha skapat en tung atmosfär i hemmet och lärt Jan Erik om livets bräcklighet redan i unga år. Att förlora så många syskon tidigt i livet kan ha påverkat hans egen syn på framtiden och familjen, kanske skapat en känsla av att inget varar för evigt. Samtidigt var dessa omständigheter sannolikt rätt normala för många familjer under denna tid, och vissa hade nog betydligt sämre förhållanden. Trots de svåra stunderna fanns det säkert också ljuspunkter, med stunder av lek och samvaro som stärkte familjebanden.
Under Jan Eriks levnad (1839–1915) genomgick Sverige stora samhälleliga förändringar. Industrialiseringen tog fart, vilket innebar en övergång från ett agrart samhälle till ett mer industrialiserat. Brukssamhällena, som de Jan Eriks familj levde i, var centrala i denna utveckling. Järnbruk som Svartnäs, Långö och Fredshammar var viktiga arbetsplatser och nav för lokal utveckling, även om livet där ofta var hårt och präglat av migration i jakten på arbete. Utvecklingen av transportmöjligheter, såsom järnvägar som började byggas ut under andra halvan av 1800-talet, underlättade förflyttning av varor och människor, vilket kan ha påverkat handel och migration även på lokal nivå.
|
| Mantalsskrivning |
1849 |
Långö Bruk, Älvdalen, Kopparbergs län [5, 6, 7, 8, 9, 10] |
- Återkomst till Långö bruk och Jan Eriks karriär
Kort efter återkomsten till Långö bruk fick Jan Erik en till lillebror, Ulric. Samma år dog Anders Gustaf (II) vid tre års ålder, hans dödsorsak är okänd. År 1852 föddes ytterligare en bror som också fick namnet Anders Gustaf, den tredje i ordningen. Vid hans namn antecknades senare i kyrkoboken "utan framgång", förmodligen på grund av en lättare funktionsnedsättning. Vid denna tid var Jan Erik tolv år och äldst av fyra syskon. När Jan Erik hade blivit 16 år tog han arbete som dräng och var på olika platser runt om på bruket i Långö. Även hans bror Claes Fredrik var dräng där och ibland arbetade de tillsammans på samma ställe. I flera år var han dräng på Långö bruk, förmodligen också smedslärling, för när han och familjen flyttade från Älvdalen till Leksand 1859 hade han fått titeln Spiksmed.
Att som tolvåring bli den äldsta bland syskonen och som sextonåring börja arbeta som dräng, eventuellt som smedslärling, indikerar att Jan Erik tidigt fick ta ett stort ansvar. Detta kan ha fostrat en stark känsla av plikt och självständighet, men också inneburit att hans barndom och ungdom blev kort och fylld av arbete snarare än lek och studier. Att arbeta sida vid sida med sin bror Claes Fredrik kan ha gett en viss trygghet och gemenskap i en annars krävande tillvaro. Även i arbetet fanns säkert stunder av kamratskap och tillfredsställelse.
|
| Mantalsskrivning |
1859 |
Rältlindor, Leksand, Kopparbergs län [11] |
- Familjeliv och flyttar i Leksand
Jan Erik var 19 år när familjen Brandström flyttade till byn Rältlindor i Leksand 1859. Det tog sedan inte lång tid innan Jan Erik, nu spiksmed, förälskade sig i Helena Kristina Lindberg, en två år yngre flicka från Älvdalen som också kom från en smedsfamilj. De gifte sig 1861 i Leksand. Helena blev snabbt gravid och året efter fick de sitt första barn, sonen Carl Erik. Jan Erik var då 22 år och Helena 20 år. Fler barn kom snart därpå. Dottern Selma Kristina Jonsson, som senare skulle bli min farfars mormor, föddes i Rältlindor i slutet av juli 1864. Jan Erik, Helena och barnen, samt Jan Eriks föräldrar och några av hans syskon, blev kvar i byn ett tag till. Året efter Selmas födelse flyttade de allihop till byn Skeberg/Skålhol, som ligger drygt 5 km väster om Rältlindor.
När de kommit till Skeberg blev Helena Lindberg snart gravid igen med deras tredje barn, Johan Albert, som föddes i oktober året efter. De var kvar i byn i två år, sedan flyttade hela familjen. Även Jan Eriks föräldrar, den 57-årige Anders Erik och 58-årige Anna, samt Jan Eriks bror Ulrik, som hunnit bli 18 år, flyttade med tillbaka till Rältlindor.
Den här gången stannade de i Rältlindor i två år. Under de åren fick de sonen Lars Gustaf som föddes i slutet av maj 1869. Efter det flyttade de åter till Skeberg/Skålhol. Föräldrarna följde dock inte med den här gången utan blev kvar i Rältlindor.
|
 |
Selma Brandström (1864-1946), farfars mormor
|
| Mantalsskrivning |
1865 |
Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län [12] |
 |
Horns smedja i Skeberg. Smedjan där Brandström var smed låg längre ner efter ån. Kan anas var den legat. . |
| Mantalsskrivning |
1867 |
Rältlindor, Leksand, Kopparbergs län [13] |
| Mantalsskrivning |
1869 |
Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län [14, 15] |
- Familjetragedier och smederiet
Jan Erik var nästan 30 år när de kom till Skeberg igen, och han skulle vara nästan 50 år när de flyttade därifrån 1888. Några år efter att de kom dit igen fick han och Helena ytterligare en dotter som de döpte till Anna Lovisa, hon föddes sommaren 1871. På hösten 1873 fick de en son till som de kallade Axel Samuel. Efter hans födelse påbörjades dock ett mörkt kapitel i familjens liv. Deras trettonårige son Carl Erik drabbades plötsligt av nervfeber och dog hastigt i november under Allhelgonaveckan 1875. Bara fem månader senare förlorade de ytterligare en son då deras sexåring Lars Gustaf dog i april 1876. Orsaken till hans död är inte angiven i dödsboken. Olyckan förföljde familjen igen när ännu en son, Johan Albert, miste livet i oktober ett år senare; pojken hade på något sätt hamnat i vattnet och drunknat och var elva år när det hände. I början av 1876 föddes en liten flicka som de kallade Helena Erika, och i april 1878 föddes en flicka till som hette Albertina.
Sedan följde några år utan ständig död och misär. Men dessvärre slog tragedin till igen år 1881. Den blott fem månader gamla sonen Albert fick en bröstsjukdom och dog på våren det året. Fem år passerade. År 1886 var Jan Erik 46 år. Vid den här tiden var lietillverkningen i full gång och under sommarhalvåret åkte han till "Utställningen för lantbruksredskap och maskiner" vid Lantbruksmötet i Stockholm. Där visade han upp och sålde liar som han och de andra smederna hade tillverkat. Året efter resan till huvudstaden slog olyckan till igen. Deras trettonårige son Axel Samuel fick en sådan hjärnfeber att han inte klarade att övervinna sjukdomen och dog på nationaldagen 1887. År 1888 flyttade familjen till Rältlindor igen. Fem år senare skulle de förlora ytterligare en son när elvaårige Emil Samuel i juli 1893 dog av en halssjukdom. På tolv år hade de förlorat sju stycken barn.
Denna period av upprepade barndödsfall måste ha varit förödande för Jan Erik och Helena. Att förlora sju av tio barn under en relativt kort tid är en nästintill ofattbar tragedi som kan ha lett till djup sorg, förtvivlan och kanske en ständig rädsla för framtiden. Trots den personliga smärtan tycks Jan Erik ha fortsatt att arbeta och expandera sin verksamhet, vilket vittnar om en otrolig resiliens eller en nödvändighet att fokusera på överlevnad. Han sökte sig utåt och deltog i utställningar, vilket kan ha varit ett sätt att finna mening och framgång trots den tunga bördan hemma.
|
 |
Ur Dalpilen juli 1886 om Lantbruksmötet i Stockholm. Här nämns Jan-Erik Brandström och hans smidda liar.
|
| Mantalsskrivning |
1888 |
Rältlindor, Leksand, Kopparbergs län [16, 17, 18, 19] |
- Lindors Bruk och sista åren
Jan Erik var 48 år och tillbaks i Smedjan i Rältlindor igen. Dessutom var han också ägare till Lindors Bruk. Där tillverkades nu liar för fullt, liar som ansågs vara av mycket god kvalité och var kända vida omkring. Tillverkningen fortskred de kommande åren och det gick nog ganska bra med försäljningen också. När tio år hade gått, på midsommardagen 1894, gifte sig Jan Eriks dotter Anna Lovisa med liesmeden Lars-Erik Tiger från Älvdalen. Han blev en viktig person för smidet, för när Jan Erik blev äldre och inte orkade med företaget mer lämnade han över rörelsen till sin måg Lars-Erik, liarna kom sedan att kallas för Tigerliar. En annan av hans döttrar, 23-åriga Helena, ingick på påskdagen 1899 äktenskap med 36-årige handlaren Anders Åslund och flyttade samma år till Åls socken. Selmas koppling till Lindors bruk framgår inte direkt i källorna, men som dotter till bruksägaren och med en syster som gifte sig med en liesmed som tog över verksamheten, var hon med all sannolikhet nära knuten till brukets liv och verksamhet.
Åren tickade på. År 1910, när Jan Erik hade blivit 70 år, gifte sig dottern 32-åriga Albertina med den 34-årige hemmansägaren Olof Lindblom. De blev sedan kvar i Rältlindor. Jan Eriks mor, Anna Andersdotter, avled den 1 augusti 1871 i Rältlindor vid 62 års ålder efter att ha drabbats av slag. Fadern, Anders Erik Brandström, avled den 30 september 1885 i Rältlindor vid 75 års ålder efter att ha drabbats av en bröstsjukdom.
Året 1915 var Jan Erik 75 år gammal och det var dags för honom att lämna jordelivet. Han hade drabbats av kallbrand och tillståndet blev allt värre. Den 12 februari avled Jan Erik Brandström och lämnade sin efterlevande 74-åriga hustru Helena Lindberg ensam (hon avled i Rältlindor 4 år senare).
|
|
| Död |
12 Feb 1915 |
Leksand, Kopparbergs län [20] |
| Orsak: Kallbrand |
|
| Bouppteckning |
1 Maj 1915 [21] |
|
| Sysselsättning |
|
| Person-ID |
I233 |
Andreas släktträd |
| Senast ändrad |
13 Jul 2025 |
| Familj |
HELENA Kristina Brandström, f. 12 Jun 1841, Norge (NO) d. 18 Jun 1919, Rältlindor, Leksand, Kopparbergs län (Ålder 78 år) |
| Vigsel |
1861 |
Leksand, Kopparbergs län |
| Barn |
| | 1. Carl Erik Brandström, f. 3 Aug 1862, Leksand, Kopparbergs län d. 4 Nov 1875, Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län (Ålder 13 år) |
| | 2. SELMA Kristina Jonsson, f. 31 Jul 1864, Leksand, Kopparbergs län d. 11 Jan 1946, Leksand, Kopparbergs län (Ålder 81 år) |
| | 3. Johan Albert Brandström, f. 31 Jul 1866, Leksand, Kopparbergs län d. 27 Okt 1877, Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län (Ålder 11 år) |
| | 4. Lars Gustaf Brandström, f. 30 Maj 1869, Leksand, Kopparbergs län d. Apr 1876, Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län (Ålder 6 år) |
| | 5. ANNA Lovisa Tiger, f. 25 Jul 1871, Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län d. 4 Maj 1932, Gudmundrå, Västernorrlands län (Ålder 60 år) |
| | 6. Axel Samuel Brandström, f. 4 Sep 1873, Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län d. 16 Jun 1887, Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län (Ålder 13 år) |
| | 7. HELENA Erika Åslund, f. 21 Jan 1876, Leksand, Kopparbergs län d. 14 Maj 1951, Rättvik, Kopparbergs län (Ålder 75 år) |
| | 8. Johanna ALBERTINA Lindblom, f. 1 Apr 1878, Leksand, Kopparbergs län d. 9 Jun 1938, Rältlindor, Leksand, Kopparbergs län (Ålder 60 år) |
| | 9. Albert Brandström, f. 25 Nov 1880, Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län d. 15 Maj 1881, Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län (Ålder 0 år) |
| | 10. Emil Samuel Brandström, f. 2 Maj 1882, Skålhol (Skeberg), Leksand, Kopparbergs län d. 1 Jul 1893, Rältlindor, Leksand, Kopparbergs län (Ålder 11 år) |
|
| Familjens ID |
F58 |
Familjeöversikt | Familjediagram |
| Senast ändrad |
23 Sep 2020 |