Daniel Rantzau

1529 - 1569  (40 år)

• Namn	Daniel Rantzau
  Födelse	1529	Deutsch-Nienhof, Schleswig-Holstein
  	Daniel Rantzau var min farmors farfars mormors farmors mormors farfars far. Han föddes 1529 i Deutch-Nienhof, Schleswig-Holstein av föräldrarna Godske von Rantzau (född 1501 i Schleswig-Holstein) och Margarethe con Buchwald (född 1500 i Schleswig-Holstein). Släkten Rantzau var en adelsfamilj baserad baserad i Schleswig-Holstein i Tyskland med huvudkontor i slottet/herrgården Schloss Rantzau. Han fick senare en son som hette Laurentius Danielis Ranzochius som var min farmors farfars mormors farmors mormors farfar, 1608 blev han kyrkoherde i Gordegård, Motala.
  Kön	Man
  Utbildning	från 1544 till 1547	Wittenberg, Sachsen-Anhalt
  	Daniel Rantzau sändes 1544 till universitetet i Wittenberg, där han studerade i tre år och lärde sig latin.
  Militärtjänst	1547	Gottorp, Schleswig-Holstein
  	Efter utbildningen gick han i tjänst hos hertig Adolf av Holstein-Gottorp och följde sedan honom till det kejserliga hovet hos Tysk-Romerska kejsaren Karl V och deltog de kommande åren i deras krig.
  		Gottorps slott omkring år 1600
  Militärtjänst	1559	Dithmarschen (Ditmarsken), Schleswig-Holstein
  	År 1559 utmärkte han sig då han krossade motståndet i fälttåget mot Dithmarschen, efter det steg han i graderna 1562 blev han dansk överste hos Fredrik II av Danmark. Under Nordiska Sjuårskriget var han fältherre över de danska styrkorna i gränsområdena mellan Sverige och Danmark. Vid två tillfällen var han särskilt framgångsrik. Först som segrare i slaget vid Axtorna den 20 oktober 1565 då en tröttkörd men stridsvan dansk armé på 8 000 man lyckades besegra en numerärt överlägsen svensk styrka på 12 000 man. Två år senare anförde han vad som kommit att kallas Rantzaus Raid – blixtattacken upp längs Nissastigen genom Småland in i Östergötland.
  o	från 1565 till 1569	Trøjborg slott, Tønder, Sønderjylland
  	1565 donerade kungen Trøjborg till Daniel Rantzau, vid sin död övergick Trøjborg till hans broder Peter Rantzau (1535-1602).
  Militärtjänst	Sep 1565	Varbergs fästning, Hallands län
  	Daniel Rantzau tog över som befälhavare i Varberg efter att svenskarna hade slagits tillbaka från Varbergs fästning. Danskarna tog sedan, under Daniel Rantzau, revansch mot svenskarna vid Axtorna, ett slag som blev mycket blodigt med flera tusen stupade.
  Militärtjänst	15 Okt 1565	Axtorna, Köinge, Hallands län
  	Slaget vid Axtorna stod den 20 oktober 1565. Daniel Rantzau hade tvingats ge upp det återtagna Varberghus, som hade fallit till svenskarna den 15 september 1565, efter att dessa den 28 augusti hade erövrat Ny Varberg, Skånelands största och viktigaste stad efter Malmö. Då det tunga artilleriet äntligen nådde fram fick Rantzau budskap om att en överlägsen svensk här under Jacob Henriksson (Hästesko) ryckte fram från öster och han tvingades ge upp belägringen och föra trupperna mot Falkenberg. Där var dock bron över Ätran bränd av en svensk patrull och danska armén tvingades söka andra övergångar över Ätran. Svenskarna var under order från Erik XIV att uppsöka och slå den danska armén och tillfället yppade sig vid vadställena vid Axtorna by i Köinge socken cirka 20 km uppströms. Rantzau intog en beredskapsuppstälning i väntan på vad svenskarna skulle göra. När dessa anföll utnyttjade han svagheter i deras utsträckta stridslinje och lyckades mycket tack vare sitt överlägsna rytteri vinna slaget. Omkring 4 000 människor miste livet under slaget varav de ofrälse begravdes i massgravar på fältet. Adelsmännen fördes generellt hem till sina familjegods för begravning. Året efter gjorde Rantzau en kortare räd in i Västergötland och lät bränna slotten Torpa, Läckö och Orreholm. Dessutom brändes städerna Bogesund (nuvarande Ulricehamn), Falköping och Skara. Efter slaget vid Brobacka där Rantzau förlorade hela sin tross och 2 500 man, fick räden ett hastigt slut. Efter det stagnerade läget tillfälligt då ekonomisk oreda utbrutit i både Danmark och Sverige och den svenska kungen Erik XIV hade insjuknat i psykisk sjukdom.
  		Dansk bild som illustrear Slaget vid Axtorna 1565
  Militärtjänst	Okt 1567	Västra Jära, Jönköpings län
  	Slaget om Getaryggen Men i oktober 1567 började Rantzaus styrkor röra på sig igen. De marscherade från Halmstad längs Nissastigen, som var en urgammal handelsväg mellan Halmstad och Jönköping, mot nordost och in på svenskt territorium. Den danska armén bestod av 4 000 man värvat fotfolk samt ett par tusen ryttare. Dessutom ingick ett stort antal icke stridande, en tross med 900 vagnar och tolv kanoner. Till stor del rörde det sig om tyska, skotska och danska yrkessoldater.Man följde Nissastigen upp mot Jönköping som var det första etappmålet. Armén brände, plundrade och skövlade gårdar i en mellan två och fem kilometer bred zon längs Nissans dalgång. Svenskarna undvek strid och flera blockhus övergavs (ett blockhus var en byggnad av timmer och sten, inrättad för försvarsändamål). Vägen var blockerad med bråtar på många ställen. Dessutom hade de svenska fiendestyrkorna rivit alla broar. Den 30 oktober nådde den danska armén Västra Jära by, nära dagens korsning mellan Nissastigen och riksväg 40. Danskarna fick kännedom om att det fanns ett starkt befäst blockhus österut där svenskarna tänkte göra motstånd. I gryningen den 31 oktober sändes en dansk förtrupp ut bestående av cirka 1 800 man varav två tredjedelar infanteri och resten rytteri. Vid middagstid kom danskarna fram till en trång passage och uppförsbrant. På höjden vid vägen låg blockhuset där svenskarna väntade. Längs krönet hade även skyttevärn av stockar och ris lagts upp. Svenskarna hade dragit samman ett tusental man, både fotfolk och ryttare. Bland dessa fanns veteraner från slaget vid Axtorna. Dessutom förstärktes truppen av ett talrikt bondeuppbåd från trakten, så den totala svenska styrkan låg på nära 2 000. Den danska styrkan var ungefär lika stor men mera stridsvan, bättre rustad och hade bättre ledning. Det danska infanteriet tog sig uppför branten samtidigt som rytteriet kringgick försvarslinjens södra flank där de bröt igenom och stormade in i det svenska fältlägret. Efter en strid stormade danskarna de svenska ställningarna varvid försvaret bröt samman och övergick i flykt. Sannolikt dödades flera hundra svenskar men betydligt färre i den danska armén. Striden var ändå en framgång för svenskar då det innebar att danskarna fördröjdes och framryckningen mot Jönköping fördröjdes. Under tiden hann svenskarna både evakuera och bränna Jönköping och därmed undvika att staden föll i fiendens händer. För mer läsning om Slaget vid Getaryggen se pdf-fil nedan. Efter slaget tog sig armén fram till den brända staden som plundrades på det som fanns kvar i förråd och annat. Efter det fortsatte danskarna vidare längs den så kallade Västra Holavedsvägen. Enligt uppgift så lyckades tydligen en av knektarna längs vägen fånga ett rådjur med bara händerna, vilket ansågs vara ett gott omen.
  		Slaget vid Getaryggen 1567 ur Populär Historia
  Militärtjänst	eft Okt 1567	Östergötlands län
  	De anlände till Östergötland där de brände och plundrade gårdar och byar. I Vadstena tände de eld på Vadstena klosterkyrka, vilket medförde att hela staden brann ner. De lyckades dock aldrig ta sig in i Vadstena slott. Även Alvastra kloster och Motala Hus brändes. I Linköping plundrade danskarna förråden på korn och malt. I Norrköping plundrade de lagren av järn och en del andra handelsvaror. I Söderköping hittade danskarna svenska flottans upplagda förråd och plundrade det. Borgarna i Söderköping erbjöd sig att betala brandskatt för att undvika plundring och nedbränning, men det hindrades av det svenska kavalleriet, som straffade söderköpingsborna genom att bränna deras gårdar. Bönderna på Östergötlands landsbygd hade betalat sex lod silver vardera till danskarna för att slippa härjningar. Det bestraffades senare hårt av svenskarna som landsförräderi. Profossen Peder Gadd avrättade 78 bönder för detta brott. Såväl Linköping som södra delen av Norrköping brändes av svenskarna, som även rev alla broar över Motala ström. Trots detta lyckades en dansk styrka vada över Motala ström vid Husbyfjöl och överraska en svensk styrka på "pin kiv". Eftersom stora svenska styrkor skyndsamt sammankallats till Norrköping tvingades Daniel Rantzau till återtåg. Under återtåget passade Rantzau på att ställa till största möjliga oreda. Skänninge brändes. Återtåget ägde sedan rum längs den så kallade östra Holavägen, där det var isgata så att såväl hästar som manskap halkade hit och dit. Svenska styrkor hade spärrat gränsen mot Småland, men på grund av sträng kyla hade sjön Sommen frusit till och Daniel Rantzau gjorde ett djärvt tåg över Sommens is med sina styrkor, förbi de svenska spärrarna vid sjöns sidor. Rantzau blev dock av med ett par kanoner som gick genom isen. De fortsatte till Säby socken utanför Tranås där de flesta byarna brändes, där skedde också en mindre strid under vilken Rantzau hade turen att kunna tillfångata två svenska högt uppsatte officerare. Längs resten av vägen under återtåget hindrades man av nya bråtar och spärrar och tvingades lämna bakom sig en del av bytet från Östergötland. Rantzau slog sig igenom och kom till Eksjö, som brändes, varefter den danska armén i ilmarscher drog mot sydväst och nådde i februari 1568 åter danskt territorium innanför Hallandsgränsen.
  Militärtjänst	1569	Varbergs fästning, Hallands län
  	I början av det nordiska sjuårskriget hade danskarna erövrat Älvsborg, men svenskarna hade ändå skaffat sig en hamn i väster genom Varbergs erövring 1565. Detta retade kung Fredrik II av Danmark och Norge, som beslöt att återta Varbergs slott. De danska trupperna under Daniel Rantzaus befäl nådde Varberg den 12 oktober 1569. Från klippan söder om slottet började man den 11 november att beskjuta slottet. Svenskarna besvarade elden, varpå Rantzaus huvud slets bort av en kanonkula. Klippan från vilken danskarna besköt slottet kallas idag Rantzauklippan efter Daniel Rantzau. På klippan finns idag ett monument till befälhavarens minne. Det visar Rantzaus porträtt och inskriptionen Diversa tempore diverse fata, latin för "Skilda tider, skilda öden". Daniel Rantzau själv begravdes i Westensee kyrka i Holstein.
  Sysselsättning	Fältherre, Överste
  Död	11 Nov 1569	Varberg, Hallands län
  	Orsak: Dödad av en kanonkula
  Person-ID	I6441	Andreas släktträd
  Senast ändrad	22 Mar 2020

  
  

  Barn	1. Laurentius Danielis Ranzochius,   f. Uppsk mel 1567 och 1570   d. ca 1623, Godegård, Östergötlands län (Ålder ~ 56 år)  [Far: challenged]  [Mor: besegling]
  Familjens ID	F2090	Familjeöversikt  |  Familjediagram
  Senast ändrad	22 Mar 2020

  
  

• Händelse-karta

  Födelse - 1529 - Deutsch-Nienhof, Schleswig-Holstein Utbildning - från 1544 till 1547 - Wittenberg, Sachsen-Anhalt Militärtjänst - 1547 - Gottorp, Schleswig-Holstein Militärtjänst - 1559 - Dithmarschen (Ditmarsken), Schleswig-Holstein o - från 1565 till 1569 - Trøjborg slott, Tønder, Sønderjylland Militärtjänst - Sep 1565 - Varbergs fästning, Hallands län Militärtjänst - 15 Okt 1565 - Axtorna, Köinge, Hallands län Militärtjänst - Okt 1567 - Västra Jära, Jönköpings län Militärtjänst - eft Okt 1567 - Östergötlands län Militärtjänst - 1569 - Varbergs fästning, Hallands län Död - Orsak: Dödad av en kanonkula - 11 Nov 1569 - Varberg, Hallands län  = Länk till Google Earth

  
  

• Foton

  Daniel Rantzau (född 1529 i Schleswig-Holstein, Preussen), min farmors farfars mormors farmors mormors farfars far